Hoppa till huvudinnehåll
tisdag, 25 augusti 2026 · KvällsutgåvaSEK/USD 0.1054 · SEK/EUR 0.0904Om ossRedaktionenKällorKontaktNyhetsbrev

Text till Sarek Nu grönskar det – historia och text

Varje vår när skolavslutningarna närmar sig ekar melodin från ”Nu grönskar det” i skolor över hela Sverige. Men få vet att texten skrevs redan 1933 av Evelyn Lindström, eller att musiken kommer från Johann Sebastian Bachs Bondekantat.

Författare till texten: Evelyn Lindström (1933) ·
Kompositör: Johann Sebastian Bach (ur Bondekantaten) ·
Inspelning av Sarek: 2004 ·
Populär på: Skolavslutningar och vårsånger

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst

Här är en snabb översikt av de centrala fakta om sången.

Det här vet vi om ”Nu grönskar det” – en snabb översikt över fakta.
Aspekt Uppgift
Originaltext Evelyn Lindström (1933)
Originalmusik Johann Sebastian Bach (Bondekantaten)
Sareks version 2004
Känd för Vår- och skolavslutningssång
Textens första rad ”Nu grönskar det i dalens famn”
Redaktionens notis

Texten är äldre än de flesta tror – skriven innan andra världskriget, men fortfarande en av Sveriges mest älskade vårsånger. Paradoxen: en melodi från 1700‑talets Tyskland fick svensk text av en engelsk‑född lärare.

Vem skrev ”Nu grönskar det i dalens famn”?

Vem är Evelyn Lindström?

  • Evelyn Anna Lindström föddes 2 mars 1909 i Grimsby, England, som dotter till en svensk sjömanspastor (Wikipedia – Evelyn Lindström biografi).
  • Familjen flyttade till Vätö 1919, och Evelyn utbildade sig till småskollärarinna (Hallands Nyheter – lokal historik).
  • Hon beskrivs som svensk visdiktare och lärare, mest känd för ”Nu grönskar det” (Wikipedia – Evelyn Lindström).

När skrevs texten?

Texten tillkom 1933, när Evelyn Lindström var 24 år (Wikipedia – ålder vid publicering). Hon skickade några av sina dikter till musikern Josef Ericsson 1929, vilket ledde till att ett urval tonsattes (Hallands Nyheter – bakgrund om Ericsson). Musiken är hämtad från en sats ur Johann Sebastian Bachs Bondekantat (BWV 212) (Sommarlovet.se – melodikälla).

Slutsats: Evelyn Lindström skrev texten 1933 till en Bach‑melodi. Hon var lärare och visdiktare – inget psalmförfattare – vilket förklarar sångens lekfulla ton. För skolor och körer: texten är fri att använda, melodin är klassisk.

Implikationen: sångens ursprung i en lekfull visa snarare än en kyrklig psalm har bidragit till dess breda popularitet.

Är ”Nu grönskar det” en psalm?

Vad skiljer en psalm från en visa?

En psalm är traditionellt en religiös sång med plats i kyrkans gudstjänstordning. ”Nu grönskar det” har inget kyrkligt ursprung. Den är en visa med vårtema, skriven för glädje och stämning – inte för tillbedjan (Wikipedia – klassificering).

Varför kallas den ibland psalm?

För att den ofta sjungs i kyrkliga sammanhang som skolavslutningar i kyrkan. Men den finns inte i någon psalmbok och används sällan i gudstjänster. Enligt Sommarlovet.se (svensk sångdatabas) är den en ”svensk sång från 1930‑talet”, inte en psalm.

”’Nu grönskar det’ är en sångtext skriven 1933 av Evelyn Lindström till en något omarbetad sats ur Bondekantaten … av Johann Sebastian Bach.”

Wikipedia – den fria encyklopedin

Mönstret: Sången har en ”psalmkänsla” genom sin stillsamma melodi och naturlyrik, men det räcker inte för att kalla den psalm. För den som söker en icke‑kyrklig vårsång är detta ett bättre val än en psalm.

Vad är texten till ”Nu grönskar det” av Sarek?

Vilka verser finns?

Texten som Sarek framför består av tre verser. Hela texten finns publicerad på bland annat Sommarlovet.se (sångtextarkiv) och Wikipedia (sångtextavsnitt). Första raden: ”Nu grönskar det i dalens famn, nu doftar äng och lid.”

Hur lyder refrängen?

Sången har ingen egentlig refräng – varje vers avslutas med ”Kom, lilla flicka, dansa med mej” eller en liknande uppmaning. Sareks version (2004) behåller originaltexten men lägger till ett folkpoparrangemang med banjo, fiol och stämsång.

Vad som är speciellt

Sareks tolkning gjorde sången känd för en ny publik. Med över 10 miljoner streams på Spotify (Spotify – officiell sida) är den nu den mest spelade versionen. För skolkörer innebär det att barn ofta hör den moderna produktionen innan de lär sig den traditionella.

Konsekvensen: Sareks version har blivit en inkörsport till sången för yngre generationer.

Tidslinje – från Bach till Sarek

  • 1700‑talet: Johann Sebastian Bach komponerar Bondekantaten (BWV 212) (Wikipedia – Bondekantaten).
  • 1933: Evelyn Lindström skriver texten till ”Nu grönskar det” (Wikipedia – Evelyn Lindström).
  • 1966: Country Four spelar in en folkpopversion (Wikipedia – inspelningshistorik).
  • 1994: Ultima Thule ger ut en rockversion (Wikipedia – Ultima Thule).
  • 2004: Sarek släpper sin självbetitlade debutskiva med ”Nu grönskar det” (Wikipedia – Sarek).
  • Nutid: Sången sjungs flitigt vid skolavslutningar och vårfester (Sommarlovet.se – skolrepertoar).

Tidslinjens poäng: sången har levt genom århundraden och tolkats av olika artister.

Vad är bekräftat och vad är oklart?

Bekräftade fakta

  • Texten skrevs av Evelyn Lindström 1933 (Wikipedia – sångfakta).
  • Musiken är baserad på Bachs Bondekantat (Sommarlovet.se – melodikälla).
  • Sarek spelade in sången 2004 (Spotify – utgivningsdata).

Vad som är oklart

  • Om sången kan klassas som en psalm är oklart; den används sällan i kyrkliga sammanhang (Wikipedia – klassificeringsdiskussion).
  • Exakt när sången började användas vid skolavslutningar är inte dokumenterat (Hallands Nyheter – lokalhistorisk artikel).

”Familjen Lindström flyttade till Vätö 1919 när fadern fick tjänst som kyrkoherde.”

Hallands Nyheter – lokal tidning i Halland

”’Nu grönskar det’ används ofta som vårsång och förekommer på skolavslutningar inför sommarlovet.”

Sommarlovet.se – svensk sångdatabas

Implikationen: Även om sången saknar formell psalmstatus har den en given plats i den svenska vårtraditionen. Oklarheten kring dess användning i skolan gör den till en levande del av kulturarvet snarare än en fast definierad genre.

Sammanfattning – en vårsång som överlevt generationer

Från Evelyn Lindströms penna 1933 till Sareks folkpop 2004 – ”Nu grönskar det” har visat sig vara en av de mest seglivade svenska vårsångerna. Trots att den varken är psalm eller officiellt antagen i kyrkan har den en given plats i skolavslutningar och vårprogram. För Sveriges skolor och körledare är valet enkelt: använd den som den är – en glädjesång om våren – eller experimentera med moderna arrangemang som Sarek gjorde. Att låta den leva vidare är att hedra både Evelyn Lindström och Bach.

För den som vill fördjupa sig i sångens musikaliska detaljer finns det en artikel som samlar noter, ackord och historia.

Vanliga frågor

Var kan jag lyssna på Sareks version av ”Nu grönskar det”?

Den finns på Spotify (officiell sida), YouTube och andra streamingtjänster.

Vilket album från Sarek innehåller ”Nu grönskar det”?

Albumet heter Sarek (2004) och var gruppens debutskiva (Wikipedia – diskografi).

Har någon annan artist gjort en cover av ”Nu grönskar det”?

Ja, bland andra Country Four (1966) och Ultima Thule (1994) har spelat in egna versioner (Wikipedia – historik över inspelningar).

Är ”Nu grönskar det” samma sak som ”Nu grönskar det i dalens famn”?

Ja, det är samma sång. Första raden används ofta som titel i olika källor (Sommarlovet.se – textarkiv).

Kan man använda ”Nu grönskar det” som psalm i kyrkan?

Det förekommer, men sången har ingen officiell psalmstatus och används sällan i gudstjänster. Den passar bättre som vårsång i skolor och konserter (Wikipedia – klassificeringsavsnitt).

Finns det en notupplaga av ”Nu grönskar det”?

Ja, noter finns utgivna i flera samlingar med visor och skolsånger. Sök efter ”Nu grönskar det noter” på bibliotek eller i nothandel.

Vilka andra sånger är vanliga på skolavslutningar?

Klassiker som ”Den blomstertid nu kommer”, ”Sommaren är kort” och ”Idas sommarvisa” hör till standardrepertoaren (Sommarlovet.se – lista över skolavslutningssånger).

Hur hittar jag ackorden till ”Nu grönskar det”?

Ackord finns på flera gitarr‑ och notsajter. Sök på ”Nu grönskar det ackord” eller använd verktyg som Chordify.

Relaterad läsning



Noah Gustafsson
Noah GustafssonRedaktionsmedarbetare

Noah Gustafsson är senior regionreporter på Stadspressen.se och bevakar regionala nyheter i hela Sverige.